I februari i år hade jag förmånen att besöka ett av våra fina projekt; Mikoko Pamoja på Kenyas norra kust, som är världens första Blue Carbon projekt på den frivilliga kolkreditsmarknaden.

Besöka ett klimatprojekt i mangroveskog

Att läsa årsrapporter och tredjepartsverifieringar från ett projekt ger en bra teknisk kunskap, men att besöka ett projekt ger något helt annat! Det ger oss möjligheten att verkligen se klimatnyttan som projekten bidrar med och hur lokalbefolkningen påverkas av projektet. I samtal med projektkoordinatorer och lokalbefolkningen får vi en helt annan inblick i hur livet för samhället och individerna berörs.

Mikoko Pamoja – ett klimatprojekt certifierat av Plan Vivo

Mangroveskogen i Gazi Bay där projektet ligger har stadigt minskat varje år sedan 1985 på grund av mänsklig exploatering – laglig och olaglig – då lokalbefolkningen varit direkt beroende av mangroven för ved och byggmaterial. Området har dessutom sett en stor befolkningsökning, vilket har ökat trycket på naturresurserna ytterligare. Även klimatförändringarna med frekventa översvämningar och stormar har lett till ökad sedimentering och att träden dör ut.

Sedan 2010 då projektet startade har trenden vänts. Nu pågår istället arbetet med att både skydda existerande mangroveskog och återplantera förstörda områden.

I stället för att ta sitt byggmaterial och ved från mangroveskogen så planteras istället andra trädsorter i en avskild del av projektområdet, dedikerad till att användas som just ved. För varje träd som tas ner planteras ett nytt.

Precis som i alla Plan Vivo certifierade projekt går minst 60% av försäljningen av kolkrediter tillbaka till det lokala samhället. Gemensamt i byn bestäms årligen vad pengarna ska användas till och under mitt besök fick jag bland annat se skolor, en moské och ett hälsocenter som renoverats. Allt tack vare försäljningen av kolkrediter.

Mangroveskog som kolsänka

För att beräkna klimatnyttan i projekten mäts antal återplanterade träd noggrant. Träden mäts också i omkrets och höjd, och ger därmed ett säkert underlag för att beräkna hur mycket koldioxid som träden lagrar in.

Mangroveträd är mycket effektiva när det gäller just kolinlagring – långt mer än landlevande träd och växter – eftersom koldioxiden lagras i den lera och sediment träden växer i. När grenar och löv faller ner och träd dör hamnar de på botten under vattenytan, där de sakta bryts ner.

Bevara mangroveskog viktigt för klimat och lokala byar

Jag träffade också två unga kvinnor som bor i byn, Zuwena och Aziza, som båda berättar att deras liv skulle sett helt annorlunda ut om projektet inte hade funnits. Tack vare projektet har deras liv påverkats till det bättre, och de har fått en helt annan förståelse för varför det är viktigt att bevara mangroven.

Om mangroveskogarna skulle försvinna skulle kustnära samhällen påverkas starkt eftersom mangroven agerar som en naturlig barriär mot havet. Utan träden skulle översvämningar bli ett stort problem i Zuwena och Azizas by eftersom tidvattnet redan nu periodvis når ända upp till byn. Förlust av mangroveskogar är också ett stort problem globalt.

Besök av svenska kungligheter i klimatprojekt

För några år sedan besökte Kronprinsessan Victoria projektet. Jag kan inte låta bli att undra om hon också fick traska runt i den leriga mangroveskogen och avsluta besöket med att hjälpa till att skala och hacka potatis hemma hos Aziza!